En liten film...

Hittade en näpen liten klok film på en blogg
jag inte läst förrut:
"A history of Evil". Mycket sevärd och
tankeväckande...

USA begynnande problem

Hittade en film där en amerikanska; en författarinna

som skrivit en bok om hur USA (och andra länder)

går igenom arketypiska stadier när vissa personer

velat införa envälde i stället för demokrati. 

Rätt lång men mycket tänkvärd.

Passa på för om EU får som de vill kan vi snart

skrota hela conceptet Internet då man på allvar

inför fasta filtreringar. Men det är en annan

historia...

Copyright = Utvecklingshinder?

Fick en väldigt intressant artikel skickad till mig

av en vän. Den handlar om några väldigt tydliga

aspekter av det här med copyright. 

Läs den och förundras.

Ny portal

Nu har jag då till sist skiftat allt underhåll av websidor

till Mac. Som verktyg använder jag ett snitsigt litet

program vid namn "Rapid Weaver".

Min nya portal är nu uppe och tuffar på. 

I vänster sidospalt hittas ett tillägg i blogglistan.

Ja jag har skapat en liten "miniblogg" som 

endast omfattar mina funderingar kring Mac(osX).

Den stödjer inte RSS eller kommentarer så man

måste gå dit med vilje. Men det finns kontaktformulär

och skickar någon kommentarer kommer de att

publiceras.

Zara NOT

Undvik att handla i "Zara butiker" (kläder) i örebro

och andra håll i världen!

Tydligen är de helt flängda i roten i företagets

ledning. 

Någon som ha ett pris för världens mest

meningslösa arbetsgivare?

Sådana företag förtjänar inga kunder!

Artikel

Alla vägar bär till AMS...

Idag hade jag och några till ett informationsmöte 

hos  Arbetsförmedlingen. Det gällde de nya reglerna 

för oss "otjänliga"; dvs. arbetslösa.

Det positiva var att äntligen fick man den info som

saknats sedan ett bra tag. Det var rakt och relativt

tydligt. Vi fick en bok där det mesta stod skrivet.

Till det negativa hör att framställningen trots allt

kändes nästan barnslig och tillfjantad. Man fick en lätt

air av nedsättande ton tillika "föräldrasnack", som om

vi liksom inte begrep bättre.

En annan sak man nu liksom tidigare slås av är hur 

opersonligt allt blir. Borta är 90% av kontakt med 

handläggare. 

Numera är vi kunder och skall vända oss till 

kuntjänst via telefon, något som först på senare tid

verkligen (påstås det) fungerar. 

Både kundtjänst och webtjänster används som ersättning

i stället för komplement och du lämnas i övrigt vind för

våg - men gud nåde dig om du missköter dig en millimeter,

för då ryker alla pengar. 

Min nästan instinktiva känsla numera är att kan man

förbereda för det så är det nästan bättre att stå utanför 

hela a-kasse & AF systemet. 

För ärligt talat, man både känner sig och blir behandlad 

som ett husdjur.  Vem vill inte bli av med strypkopplet?

Visst jag är helt för att alla skall ta vara på sig själva. 

Det är nog nyttigt att ta ansvar för sig själv. 

Men världen då man på egen hand kunde jaga i skogen, 

odla sina fält och mer på "egen" hand påverka sin 

situation är sedan länge borta. 

Idag är du absolut inget alls utan pengar och nästan

allt är inriktat på konsumtion och produktion. 

Faktorer som praktiskt taget helt ligger utanför din 

egen kontroll. Ändå förväntas vi själva ta ansvar för 

vår egen tillvaro. Blotta tanke på att bara man söker 

jobb så ordnar sig allt, eller att jobb (med dålig lön)

är att föredra även under absurda former. 

Till exempel är upp till 12 timmars frånvaro (från hemmet)

inklusive restid  godtagbart för pendlingsjobb. 

Helt plötsligt har vi då jobb 50% av dygnet trots 8 

timmars lagstadgad tid. 

Å ena sidan skall sedan den arbetslöse stå till 

arbetsmarknadens förfogande 24 timmar om dygnet. 

I princip existerar inget annat än jobbsökande 

i dennes liv. Men å andra sidan skall de pengar man

får betraktas som lön, eller rättare sagt i stället för lön.

Frågan man då ställer sig är att som arbetslös har man 

en arbetsdag på 24 timmar, medan en person med jobb 

klarar sig med 8-12 timmar.

Märkligt att man som arbetslös är så lite värd när hela 

det ekonomiska systemet är byggt på att det måste 

finnas en viss procent av dem!

Lika märkligt är då den helt förnekade oskrivna tanken: 

att söker man bara jobb så får man jobb - vilket förstås är 

helt nonsens!

Människor är dessutom enormt villiga att bli precis hur 

manipulerade och trångsynta som helst. 

Särskilt om man för stunden inte omfattas av detta system. 

Då kan man lätt kosta på sig att säga det ena dumma 

efter det andra. 

Personligen har jag absolut inget i mot att betala min 

skatt, både med eller utan jobb, med den "trygghet" 

som därmed kommer. 

I många  länder skulle man lämnats vind för våg. 

I ett land som sverige skulle det inneburit en våldsamt 

större mängd "fattiga", hemlösa och  allmänt sämre 

lottade individer. 

Något som mer bemedlade och rika egentligen inte 

har något i mot 

för det håller "folket" på plats. Storägare alltid gillat 

sådant för  det skapar en stor skillnad mellan dem 

själva och "alla andra"  (riff-raffet). 

Men det jag inte tycker om är den enormt tilltagande 

opersonligheten.

Vi är kunder. Vi är komponenter; resurser. Vi är 

något som måste marknadsföras och säljas. 

Det faktum att vi är "personer" och "individer"

försvinner allt mer. Kan du inte sälja dig själv är 

du ointressant, slö och har ingen annan att skylla 

än dig själv. 

I ljuset av allt detta spelar det ingen roll om man 

följer reglerna, gör så gott man kan och har möjlighet. 

Att en persons liv är större och mer innehållsrikt än 

ens jobbstatus bortses helt ifrån. 

Det faktum att man efter ett års arbetslöshet 

(eller längre) är så trött på det hela att man nästan 

får utslag behövs inte ens beaktas. 

Bara ring kundtjänst, som en av handläggarna faktiskt 

sa till mig ordagrant när jag nämnde just detta. Jisses! 

Om alla vore likformiga och samhället helt homogent 

vore det kanske lättare. Något som man från styrande 

håll försöker förverkliga.

Men verkligheten är att alla föds utan manual och 

är tämligen olika som individer. Olika intressen. 

Olika glädjeämnen. Olika rädslor, begär och ångestar osv.

Vi har också ofta väldigt olika förutsättningar rent

kompetensmässigt. Du behöver t. ex inte alls vara

särskilt o-intelligent för att ändå ha svårt att motsvara

alla förväntningar och "mallar" för jobb & utbildningar.

Tyvärr är det något man helst inte låtsas om. 

Bara sök jobb så löser det sig. Ring kundtjänst annars.... 

Fucking Fack!

Jag är helt för facklig organisation. Åtminstone som princip

så länge (vissa) arbetsgivare betraktar arbetstagare som 

motståndare. 

MEN facken måste förstå att de inte är en självklarhet.

De är INTE omnipotenta utan är helt beroende på att 

människor vill vara med i dem. 

Detta är precis som incidenten i Göteborg (och flertalet andra)

en skam. Det är illvarslande när facken börjar agera

MOT de små. Förstår de inte att man enbart skjuter sig själv

i foten och på sikt gör mer skada än nytta? Allt bara för en

princip som inte alls är så självklar. 

Vore jag medlemmarna skulle jag kräva styrelsens omedelbara

avgång och ge en offentlig ursäkt för att man så tydligt

visat sin inkompetens. Därefter skulle jag yrka på att fackets

nya styrelse ägnar sig åt verkliga hot och inte slåss mot

småfolk! 

Ruttet!!

Tillägg:

Vad kallar man påtvingade avtal från tredje part - under hot

om represalier?

Jo "Beskyddarverksamhet". Det facket gör är dels utpressning

och dels maffiametoder. Man skäms över att ingen av de 

inblandade har ens en halv hjärncell över för att inse att de

gör bort sig totalt genom detta. Att ingen ifrågasätter 

så uppenbart idotiskt strategi är dessutom ännu mer oroande.