Över lag är jag både glad och tacksam
över att att ha blivit född i landet Sverige.
Det innebär en hel rad fördelar och
lättnader jämfört med andra länder.
Inget är perfekt utan att samtidigt inte
kunna bli bättre. Men Sverige har oftast
lyckats hålla sig till begreppet "lagom"
och en bekväm mittlinje.
Personligen är jag mycket oroad över den
amerikanisering som pågår i vårt samhälle.
I den bemärkelsen att vi tycks börja dra oss
åt samma regleringsmekanismer som
USA; nämligen rädsla.
Det är bra bit kvar men det är ingen tvekan
om att mått och steg tas för att få "oss"
befolkningen att bli snarlika.
Det är min absoluta övertygelse att man kan
ta de senaste 100 årens terroristdåd bunta
ihop dem och de har tillsammans inte åstadkommit
lika mycket skada och inskränkningar på vårt allas
kollektiva frihet som vårt eget samhälle
har åstadkommit.
Ur rädsla kommer nästan aldrig något bra!
Lyssna på Yoda ur "Star Wars".
Det må vara en fiktiv karraktär i en fantasivärld,
men innheållet i budskapet är inte mindre
sant för det.
Per Ström, som driver websidan "Stoppa Storebror"
hade skrivit en kritisk artikel mot
Thomas Bodström och den väg Sverige & Europa
slagit in på. I tidningen Svenska Dagbladet
svarar Bodström i följande artikel. Per svarar
sedan på den artikeln med följande text.
De flesta av oss vill säkert se att vi har
ett effektivt och fungerande rättsamhälle.
Att så inte föreligger idag beror på helt andra
skäl än att man har brist på tekniska lösningar
eller inte får avlyssna och bevaka mycket nog.
Bodström börjar med att konstatera att kriminella
organisationer följer med i den tekniska utvecklingen.
Som om det vore ett argument då det i princip
gäller varenda kotte i samhället. Även staten
och företag följer med och använder säkerligen
samma teknik till sina egna övertramp.
Därefter går Bodström vidare och menar på att
om vi inte tar de nödvändiga initiativ som
ger polis och åklagare möjlighet att bekämpa brott,
ja då får vi ett samhälle som tillåter grova
kränkningar av människors integritet.
Hm..låt mig se nu....om polis och åklagare inte
får rätt att inskränka personlig integritet så
får vi ett samhälle som inskränker personlig
integritet. ??? Hur länge tänkte herr Bodström
på den rundgången?
Sedan kommer ett kortare stycke om kvinnor från
Litauen, bordeller och annan brottslighet.
Ett helt stycke som inte har med datalagring eller
inskränkning av integritet att göra.
Mig veterligen röstades inte förslaget om
datalagring i EU igenom för att förhindra
bordeller eller knarkande tonåringar.
Snacka om att trassla in sig i innehållsösa
argument!
Efter ett stycke av nonsens kommer sedan
storsläggan. Ren smutskastning och
svamleri - i vanlig politisk demagogisk ordning:
"När hans fantasi får fritt spelrum går ingen
människa säker. Ström blandar ihop begrepp
och metoder, rykten och fördomar. I sin iver
försvarar han de kriminellas integritet och
det är att gå för långt."
Det intressanta med ovanstående meningar
är att de lika gärna funkar på Bodströms
argumentation, nästan bättre till och med.
Förutom att de då antyder något väldigt
mycket mer skrämmande.För här kan man
då åter knyta ann till det jag nämnde
tidigare nämligen Rädsla.
Är det verkligen så att OM samhället inte
får tapetsera gatorna med kameror, avlyssna
telefon, mobiltelfon, e-post och internet
samt bygga upp avsevärda databaser
som kategoriskt samlar in elektronisk
information om vårt liv, vanor, umgänge
och annat - kommer översköljas av en
flodvåg av brottslighet och terrorism?
Självklart inte! Men det ligger i vissas intresse
att vi tror det och bär den rädslan så pass
nära våra hjärtan att vi förlorar tillräckligt
av vårt omdöme för att tillåta insmygningen
av allehanda "åtgärder" - som i sig själva
må verka harmlösa men kollektivt är
mångt mycket farligare än alla terrorister.
Och att utgå från att dessa "åtgärder" INTE
kommer att missbrukas eller få "annan"
användning (när de ändå finns) är så
våldsamt naivt att till och med ett barn
förstår bättre!
När sedan Bodstöm i slutet på artikeln försöker
understryka att det INTE gäller innehållet
i e-post och internet (även mobiltelefoner, MMS, SMS etc)
som avses avslöjar han sin gigantiska okunnighet.
Dels över hur detta pratiskt skulle kunna utföras
då det rör sig om astronomiska mängder med data.
Men även hur protokoll och teknik faktiskt fungerar.
Att man får med även innehållet är i många fall
både en självklarhet såväl som förutsättning.
Dessutom vet vi ju inte hur morgondagen ser ut.
Hur länge dröjer det innan innehållet får samma
status som kontaktinformationen?
Naiviteten tar sig proportioner av enorma mått.
Även om vi inte har nått Orwellisk Nirvana ännu
så har de första stegen tagits och vid det här laget
har vi uppnått ett sakta lunk. Men det betyder inte att
vi INTE rör oss frammåt för det.
Är detta en värld vi vill ha? Är detta en värld vi
vill leva i? Skal vi verkligen acceptera detta spel
för gallerierna av intressen som vill något helt annat
än vårt allas väl och ve?
Lite ytterligare kommentarer och information i ämnet:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar