Självinsikt...

En del anklagar mig för cynism
och negativism. De säger att jag
alltid ser det dåliga och aktivt letar
fel och gnäller, i motsats till att
vara positiv, hoppfull och se det
bra i saker och ting.

Det är inte otänkbart att dessa
människor har rätt. Men jag
förbehåller mig rätten att i stället
använda termen "realist".
För om den värld vi lever i faktiskt
innehåller en hel jäkla massa fel,
hemskheter och annat, är det
varken cyniskt eller negativt att
påpeka dessa. Man kan ju inte bara
blåögt låtsas som om det regnar
bara för att ens eget eller andras
humör skall bli bättre - hur kul och
trevligt detta än kan upplevas på
kort sikt.

Jag vill inte tro att mina funderingar
och observationer är korrekta eller
ens har en möjlighet att bli sanning
och fakta.
Men tyvärr talar människans historia i mot
den drömmen.

Förmodligen kommer DRM att bli
verklighet, i någon form. Tyvärr tror
jag att världen drabbats av hysteri
och om inte det drar ned oss i
smutsen så lär våra övriga samhälleliga
aktiviteter på jordklotet förmodligen
göra det.

Sannolikt om än inte helt säkert,
kommer vi helt såga av den gren vi sitter
på och därmed ramla ned till vår fördärvelse,
för jag misstänker nämligen att människan
inte är smartare än så. Vi är inte skapelsens
krona eller någon uppblåst, egocentrisk
avbild av gud. Detta är bara ett uttryck
för människans kombinerade
mindervärdeskomplex och storhetsvansinne.

Inte för att jag kommer ge upp för det.
Kan inte uttala mig om alla andra men
personligen kommer jag sparka och skrika
hela vägen ned till marken!

Och vem vet...kanske kan jag ha kul på
vägen också? :-)